Sommartorkan 2018, coronapandemin, kriget i Ukraina – kriserna avlöser varandra och behovet av en robust och pålitlig livsmedelsförsörjning är större än någonsin. Samtidigt kämpar svenska livsmedelsproducenter med fler och svårare utmaningar än någonsin: extrema kostnadsökningar, låg lönsamhet, en kostsam och komplicerad omställning till hållbar produktion, ett skriande behov av kompetent personal och en ständigt ökande regelbörda, för att nämna några.

Många av Sveriges livsmedelsföretag är pressade till det yttersta. Men det finns ljusglimtar också. Den svenska livsmedelsindustrin är en av världens mest innovativa, dynamiska och hållbara, och med rätt förutsättningar kan den bli en mall för framtidens globala livsmedelsproduktion.

Inför höstens riksdagsval har Livsmedelsföretagen tagit fram en färdplan med åtta politiska reformer som du kan läsa om i den här tidningen. Förslagen i färdplanen täcker ett brett spektrum från export och hållbarhet till kompetensförsörjning och forskning. Genomförda skapar de förutsättningar för en robust, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsindustri.

För att genomdriva dessa och andra nödvändiga reformer krävs ett tydligt politiskt ledarskap. Nästa regering bör därför tillsätta en dedikerad livsmedelsminister med övergripande ansvar för livsmedels- och försörjningsfrågor inklusive jordbruk, förädling, handel, fiske och konsumentfrågor. Det skulle visa väljarna att man tar Sveriges krisberedskap och försörjningsförmåga på allvar och tar vara på livsmedelsindustrins enorma potential.

Tillgången på livsmedel kommer vara en avgörande fråga under överskådlig framtid. Uppgiften att stärka den svenska livsmedelsindustrins konkurrens- och motståndsförmåga måste vara högst upp på varje ansvarstagande politikers agenda.

Björn Hellman
vd, Livsmedelsföretagen

Christian von Essen
chefredaktör, Framtidens hållbara matsystem