Det Formas-finansierade projektet Optimat vid Karolinska Institutet har under flera års tid undersökt möjligheterna till en mer klimatanpassad skolmat. Skolor i Botkyrka och Uppsala var först med att testa i praktiken.
– Dessa studier har visat att eleverna tyckte lika bra om den klimatoptimerade menyn som den menyn de hade tidigare, både i hur mycket de åt och slängde av maten och i vad man svarade om maten i enkäter. Men i dessa studier spelade kommunikation ingen stor roll. Det var många elever som inte ens uppfattade att maten hade förändrats.
Det säger Erik André, kommundoktorand på Miljöförvaltningen i Göteborgs stad. Under hans ledning har Optimat nu även kommit till Lund, där informationsaspekten undersöks ytterligare, som en del av Mistra Sustainable Consumption.
– Nu ser vi på vilken effekt det har att tydligt informera eleverna om att skolmaten förändras för att minska klimatpåverkan. Om klimatoptimerade skolmåltider ska användas som ett styrmedel är det intressant att veta effekten av kommunikation från skolans håll. Det kan både öka och minska acceptansen för åtgärden i sig och själva skolmaten. Det kan också påverka normer och medvetenhet om hållbara matvanor utanför skolan.