Hallå där Bo Stenberg, docent i markvetenskap och forsknings- och verksamhetsledare vid Precisionsodling och pedometri, Institutionen för mark och miljö vid SLU.
Vad är precisionsodling?
– Drivkraften för precisionsodling är att odlingsförutsättningarna varierar mellan och inom fält. I praktiken handlar det om att samla och tolka information om variationen, som man därefter kan bearbeta till beslutsstöd för att anpassa sina insatser. Det måste inte handla om teknik, men ofta är det förstås teknikintensivt, med sensorer och digitala system för att hantera all information och slutligen styra exempelvis gödselgivan från traktorhytten med högre precision. AI och maskininlärning blir alltmer viktiga hjälpmedel.
Vilka applikationer ser vi i dag?
– Kvävestyrning är vanligast bland annat finns Yara N-Sensor, med en sensor på traktortaket. Den tar in ljus som grödan reflekterar och räknar ut ett vegetationsindex utifrån hur grön och stor biomassan är, sen varierar den automatiskt hur mycket gödsel man sprider. Solvi i Göteborg använder drönarfoton som sys ihop och analyseras för att skapa ett liknande beslutsstöd. Drönare kan ge väldigt detaljerad information om grödan tack vare att man tar bilder på nära håll. Det finns många bra exempel, men essensen är alltid resurseffektivitet. Med exakt rätt mängd gödsel på rätt plats ökar lönsamheten och vi slipper miljöskadliga förluster.
Vad gör SLU på området?
– På institutionen är vi 12 personer som jobbar med olika projekt inom precisionsodling, ofta i samverkan med andra aktörer inom området. Vi utvecklar bland annat satellittjänster för kvävestyrning, så att man kan få ett index som ger en direkt koppling till kvävebehovet.