Att vi slänger en tredjedel av maten vi köper känns alltmer ologiskt i en värld där allt fler behöver samsas om resurserna. Men matsvinn handlar inte heller bara om det sista konsumentledet – det finns mycket att göra genom hela kedjan. Lyckligtvis blir de goda exemplen allt fler.

MATSVINN OCH MATAVFALL står för 8-10 procent av de globala växthusgasutsläppen orsakade av människor – mer än dubbelt så mycket som utsläppet från flyget globalt. Att reducera matsvinnet pekas särskilt ut av FN:s klimatpanel som något av det viktigaste för att minska utsläppen. Det finns samtidigt miljarder att tjäna.

I Sverige slängs var femte matkasse. Ett halverat matsvinn över hela den svenska livsmedelskedjan skulle leda till samhällsekonomisk nytta på mellan 10 och 16 miljarder kronor per år, enligt Naturvårdsverket. Här är några svenska och internationella åtgärder som kan bidra till att minska matsvinnet.

Digital hjälp för handeln

De svenska företagen Deligate och Whywaste har båda utvecklat applikationer för datumkontroll som ger butikspersonal möjlighet att identifiera mat som riskerar att bli till matsvinn. När en produkt närmar sig hållbarhetsdatum varnar systemet och personalen kan antingen göra en prissänkning, tillaga produkten eller skänka maten till välgörande ändamål.

Tidigare har butiker inte haft någon digital kontroll över bäst före-datum och förlitat sig på att personal upptäcker de utgångna produkterna i hyllorna. Dagligvaruhandeln står för cirka två procent av det totala matsvinnet i livsmedelskedjan. För exempelvis Ica innebar det 2016 att för varje ton sålda livsmedel var matsvinnet 16,5 kilo.

Ny teknik kan förlänga hållbarheten

Med hjälp av en klisterlapp som sitter på grönsaker eller frukt går det att öka hållbarheten med upp till fjorton dagar, enligt startupbolaget Stixfresh. Etiketten skapar etylengas som ett skyddande lager runt frukten under mognaden.

Även bolaget Apeel attackerar problemet på liknande sätt med ett lager som gör att vattenförlust och oxidation saktas ner vilket förlänger livslängden på frukten. Nyligen lanserades deras system i Europa.

Omfördelning med blockkedjeteknik

I USA slängs uppemot 40 procent av all mat samtidigt som 42 miljoner medborgare inte kan äta sig mätta för dagen. Startupen Goodr använder blockkedjeteknik för att distribuera matsvinn från butiker, restauranger och caféer till behövande. Jasmine Crowe, grundare av Goodr, menar att ”hunger handlar inte om brist på mat, utan är en fråga om logistik”.

Smartare prognoser bättre för alla

Startupen Snömoln försöker råda bot på det matsvinn som skapas av överproduktion. Genom en datadriven plattform mellan restauranger, grossister och producenter, med verktyg för inventarier, menyplanering och inköp, går det att skapa bättre prognoser. På så sätt kan man undvika att matsvinn ens uppstår.

Förändrat ägande minskar brödsvinnet

Bröd är, efter frukt och grönt, det livsmedel som svinnas mest i butik. Livsmedelskedjan Lidl och brödproducenten Fazer har vänt på steken: så fort brödet från Fazer kommer till butik är det Lidls ansvar att exempelvis sälja det till reducerat pris när bäst före-datumet närmar sig. Det gängse är annars att bageriet äger brödet och tar tillbaka det om det inte säljs. Den här lösningen har, enligt Lidl, halverat brödsvinnet i kedjans butiker.

Matkasse för snar middag

Mathem ska börja sälja ”Ät snart-kassen” som innehåller varor med kort utgångsdatum. Det betyder allt från bröd, mejeriprodukter, kött, fisk och fågel, drycker och vegetariska alternativ till kött. Däremot undviker man färsk frukt eller grönsaker. Enligt Mathem ska det totala varuvärdet uppgå till minst det dubbla mot vad man får betala för kassen.

Gps-förpackning lagrar matinfo i molnet

Intelligenta matförpackningar kan minska matsvinnet. Detta genom att utrusta kylvaror med gps-uppkopplade sensorer som skickar information om varans temperatur och plats. Systemet räknar ut matens kvalitet med hjälp av algoritmer för hur mikroorganismer växer till. Informationen kan därefter delas med alla i livsmedelskedjan. Hållbarhetsservicen Dynahmat har utvecklats vid Lunds tekniska högskola.

En knuff mot mindre portioner

Nudging har blivit en allt mer populär metod för att skapa önskvärda beteenden. Genom att sätta upp en skylt med uppmaningen att äta upp maten, samtidigt som man minskat storleken på tallrikarna, har Nordic Choice Hotels lyckats reducera matavfallet med 20 procent.

Även Scandic Hotels använder mindre tallrikar för att reducera andelen mat som inte äts upp på bufféerna. Samtidigt samarbetar kedjan med den uppmärksammade svenska matsvinns-appen Karma för att lägga ut överbliven mat till försäljning. Det pågår även ett pilotprojekt där man med hjälp av AI kan identifiera den slängda matens ursprung och värde för att skapa förändrade beteenden i köket.

Hotel de Wereld i nederländska Wageningen minskar sitt matsvinn genom att be gästerna fylla i en lista vad de önskar till frukost – istället för erbjuda en buffé.

Flexibla lagtolkningar efterfrågas

Lagstiftning kan sätta käppar i hjulet för den som vill minska matsvinnet. Delar du en rotselleri i två delar måste den datummärkas – vilket inte behövs om den säljs hel. Ett steg i rätt riktning är att Jordbruksverket och Livsmedelsverket numera tillåter handlare att packa olika grönsaker i en kasse eller låda som får säljas med märkningen ”för beredning”. Det har tidigare inte varit tillåtet enligt regelverket.

Förändrad affärsmodell en lyckoträff

Genom att välja bort förbeställda varor och istället utgå ifrån vad som är skördeklart hos lantbrukaren kan kockar minska matsvinnet. På Gotland samarbetar Fabriken Furillens restaurang med bönder i närområdet där bonden får betalt i procent av omsättningen.

Text: Frida Jonson, Agfo.se
(Texten är publicerad i Framtidens hållbara matsystem nr 1, januari 2020.)