HALLÅ DÄR PIETRO CAMPANA, universitetslektor vid Mälardalens universitet och ansvarig för projektet Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige på Kärrbo Prästgård utanför Västerås.

Hur fungerar agrivoltaiska system?

– Den skugga som skapas av solpanelerna reducerar grödornas temperatur och avdunstning, vilket innebär att effekten av en het sommar blir betydligt lägre – med mindre värmestress och vattenbehov för de odlade plantorna. Utanför Västerås har vi monterat vertikala solcellsmoduler med 10 meters radavstånd.

Det låter egentligen som sunt förnuft – varför utvecklas detta kraftigt just nu?

– Det finns flera anledningar. Framförallt behöver vi använda marken på ett så effektivt som möjligt för att bli mer självförsörjande inom elektricitet och livsmedelsproduktion – en insikt som har blivit allt mer påtaglig under de senaste åren. Agrivoltaiska system kan säkerställa att lantbrukaren får god avkastning även vid torka, samtidigt som skuggan hjälper grödornas produktivitet.

Vad hoppas ni åstadkomma med projektet?

– Vi vill undersöka hur agrivoltaiska system påverkar grödorna. Vi kommer börja med vall under de första två åren, för att därefter testa med andra sorters växter. Framförallt vill vi se på hur systemen fungerar under riktigt torra perioder, som sommaren 2018. Tekniken skulle kunna vara både ett sätt att bromsa klimatförändringar genom att öka andelen förnybar elproduktion samtidigt som det bidrar till att hantera konsekvenserna av dem. Konstruktionen bidrar i alla fall till att man kan producera mat och elektricitet på samma yta, vilket ökar både effektivitet och lönsamhet. Mina kollegor i Italien har dessutom lyckats påvisa högre produktivitet för växtodlingen under agrivoltaiska system än på öppna fält.

Text: Christian von Essen // Heja Framtiden