Hallå där Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen.

Hur står sig den svenska krisberedskapen och livsmedelsförsörjningsförmågan?

– Ganska bra, det råder ingen risk för matbrist på kort sikt. Pandemin gav vissa insikter om hur man bör samarbeta och underlätta, till exempel med EU:s inre marknad och gröna korridorer för att flödena skulle fungera. Det fanns också en bra samverkan mellan myndigheter, politiken och näringslivet. Så det blev aldrig matbrist. Den svåraste månaden var januari 2022 eftersom restriktionerna gjorde att friska människor inte fick gå till jobbet. Nu är det ett tufft kostnadsläge med knepiga transportkedjor, stigande råvarupriser och höga energipriser. Så det var inte ett optimalt läge när Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari.

Vad betyder detta för hållbarhetsarbetet?

– Konsumenterna avgör ytterst vad som ska konsumeras. På kort sikt är kriget väldigt dåligt för omställning och hållbarhet. Samtidigt kan det vara en möjlighet för nya bolag som kan erbjuda något som är väldigt hållbart.

Vad är styrkan i den svenska livsmedelssektorn?

– Lantbruket har hög internationell kvalitet – det är ganska liten skillnad mellan konventionellt jordbruk och ekojordbruk. En sak som många kanske inte tänker på är vår leveranssäkerhet. Vi är väldigt duktiga på att hålla tiden och se till att hålla det vi lovat. Det kan vara en stor fördel även på exportmarknaden.

Vilka viktiga politiska frågor ser du inför valet?

– Rent allmänt behöver vi ett bra näringslivsklimat som kan påverka livsmedelssektorn positivt, med regelförenklingar, smidigare tillståndsprocesser, och att undvika skatter som gör saker onödigt dyra. Sen handlar det om tillgång till el, vatten och transporter. Råvaror och personal är ganska mycket vårt eget ansvar, men när det gäller de andra faktorerna måste vi kunna räkna med att det fungerar som det är tänkt.

Kompetensförsörjningen är en tröskel?

– Ja. Det finns ett stort mat- och hållbarhetsintresse bland dagens unga, men det är inte säkert att man kopplar ihop det med livsmedelsindustrin. Det finns en risk att folk ser livsmedelsförädling som något mystiskt, tråkigt eller svårt. Men det är otroligt viktigt att det kommer in nya, unga människor som vill göra världen lite bättre på sitt sätt. Det är det som branschen behöver.

Vad är framtidens hållbara matsystem för dig?

– Det handlar om att få ihop ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Ibland är det så att miljö och klimat står mot varandra, att det blir målkonflikter. Det som är bra för klimatet kan vara dåligt för miljön och vice versa. Ekonomisk hållbarhet måste vi alltid ha – annars betyder det att företagen tar resurser och försämrar dem. Sen måste vi fortsatt kunna erbjuda människor en vettig arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter, att man själv kan bidra och att det tas hand om idéerna och den drivkraft som finns. Så alla de tre aspekterna behöver finnas på plats.

Text: Christian von Essen // Heja Framtiden