Livsmedelsföretagens hållbarhetsmanifest fyller snart tre år. Men vad kan ännu ett tjusigt dokument egentligen åstadkomma för nytta i praktiken? En hel del visar det sig. Sara Sundquist är optimistisk till att saker händer allt fortare.

Det var runt 2017-2018 som Sara Sundquist rekryterades från sitt jobb på Visita till Livsmedelsföretagen. En viktig uppgift var att mejsla fram bransch- och arbetsgivareorganisationens nya hållbarhetsmanifest som kunde samla de 800 medlemmarna kring några av matsystemets viktigaste framtidsfrågor.

– Jag förvånades redan från början över att det fanns ett så gediget hållbarhetsarbete på plats i den här branschen. De stora livsmedelsbolagen kan ofta framställas som vårdslösa bovar, men om folk bara visste hur oerhört noggranna de är i de här frågorna.

Hon menar att man kan se manifestet som en bottenplatta att fortsätta bygga från. För det lilla företaget kan det vara ett steg in i hållbarhetsarbetet över huvud taget, medan de stora bolagen kan använda det för att skapa ytterligare driv kring de här frågorna internt.

Sara Sundquist sitter med andra ord på första parkett för att bevittna mognaden i hållbarhet – både som abstrakt begrepp och konkret arbetsområde. Saker som tidigare befann sig längre ner i hierarkin blir nu allt mer uppmärksammade på hög nivå i företagen.

– Jag är stolt över att jobba med de här företagen för jag tycker de är otroligt duktiga. Man blir mer och mer strategisk och långsiktig, och ser sin del i hela kedjan. Konsumenterna fokuserar mest på klimatarbetet just nu, men företagen har en mycket djupare insikt i den komplexa problematiken som vi har när det gäller exempelvis markanvändning, vattenanvändning och sociala villkor. Livsmedelsindustrin är världens största arbetsgivare och har enorm inverkan på alla dessa områden.

Era medlemmar befinner sig i mitten av kedjan, med bland annat livsmedelsförädling och processindustri. Samtidigt är primärproduktionen mest utsläppsintensiv. Är det svårt att påverka andra delar i ledet?

– Ja, framförallt eftersom för det är få som vill betala mycket mer för hållbarhetsprestanda. Det blir ett premiumsegment, och så kan det inte fortsätta. Vi måste få in mer pengar i systemet som kan göra de här förändringarna. Och det måste ske redan i lantbruket – markanvändning och lantbrukets utsläpp är våran största påverkan. Problemet är att de har små marginaler samtidigt som de ska göra stora förändringar. Vi måste få in pengar i systemet så att de kan göra sin förändring och fördela kostnaderna på ett vettigare sätt. Kraven kommer uppifrån men det finns ingen riktig prestandaprislapp.

Ser du en ljusning på området?

– Vi ser betydligt fler strategiska samarbeten. Kapitalet hittar dessutom fram nu när allt fler börjar se att livsmedel, klimatlösningar och foodtech håller på att bli lukrativa branscher och intressanta forskningsområden. Om man ser ett problem finns det alltid forskare som blir nyfikna på att hitta en lösning. Det ser vi nu med forskningen kring virus och pandemier. Även klimatforskningen var marginaliserad för 20 år sen.

Det har varit många toppmöten och initiativ nu på regional och global nivå. Vad kan det göra för den svenska livsmedelsbranschen?

– Det påverkar oss mycket eftersom frågan lyfts högre på dagordningen, och det blir lättare att motivera arbetet på alla plan. Man kan också adressera problem politiskt, eftersom alla vet att det här är viktigt. Det tycker jag är den största förändringen. Vi börjar faktiskt komma samman i en gemensam bild av vad som är de stora utmaningarna, och har man väl gjort det är lösningen bara ett steg bort. Men fram till nu har vi inte ens haft en tydlig karta av vad som är
de stora utmaningarna. Den globala samsynen har skapat ett otroligt starkt driv framåt.

LIVSMEDELSFÖRETAGENS HÅLLBARHETSMANIFEST

1. En fossilfri industri
2. Halvera matsvinnet
3. Materialåtervinningsbara förpackningar
4. Goda villkor i leverantörsled
5. Effektivare vattenanvändning

Hela hållbarhetsmanifestet hittar du här!

Vikten av ett manifest

I juni 2021 var 91 företag anslutna till Livsmedelsföretagens hållbarhetsmanifest på olika nivåer. Bland dessa genomfördes då en undersökning kring vilka effekter åtagandet har haft. Bland 59 svarande bolag såg resultaten ut så här:

31 %

Säger att manifestet påverkar hur de jobbar med hållbarhet i ”ganska” eller ”mycket stor” utsträckning.

76 %

Svarar att manifestet har ökat företagets engagemang för hållbarhetsfrågor

66 %

Menar att manifestet gett dem ett tydligare fokus.

100 %

Menar att åtagandena i manifestet är aktuella.

96 %

Har tagit fram en policy för uppförandekod och arbetsmiljö i leverantörsledet. Det viktigaste ramverket för detta arbete är FN Global Compact.

Vilka andra åtaganden vill medlemmarna se i framtidens utveckling av manifestet?

Jo, bland annat biodiversitet, råvaruresurser, energiförbrukning och cirkularitet.

Text: Christian von Essen // Heja Framtiden