PAN Sweden är namnet på en av Formas fyra centrumbildningar för forskning och utveckling inom den svenska livsmedelskedjan. Syftet med PAN Sweden är att höja hälsoeffekterna av växtbaserade livsmedel.
Dr Robert Brummer kommer ursprungligen från Nederländerna, där han arbetade som mag- och tarmläkare. Hela hans forskningskarriär har rört sig i gränslandet mellan nutritionslära, livsmedel och innovation. I dag är han professor inom gastroenterologi och klinisk nutrition vid Örebro universitet och leder som vice rektor universitetets satsning inom mat och hälsa. Brummer är samtidigt ansvarig ledare för den nya centrumbildningen PAN Sweden – Plant-based Proteins for Health and Wellbeing.
Hur ser uppdraget ut?
– Vår vision är att hållbart producerad mat med hälsofördelar också ska vara konsumenternas första val. Växtbaserade proteiner är viktiga i omställningen från animaliska proteiner i relation till exempelvis Agenda 2030. Men det måste också smaka gott. Dessutom finns det ett annat problem, nämligen att växtbaserade proteiner inte alltid innebär en hälsofördel. Det är inte bra. Vi vill därför komma fram till metoder och kunskap för att hjälpa till att ta fram hälsosamma produkter som smakar bra utan att kosta för mycket. Det krävs en balans där.
Hur ska man skapa den beteendeförändringen hos en bredare allmänhet?
– Det handlar om att informera om fördelar för både planeten och vår hälsa. Men jag tror också att det krävs att vi lär oss tycka om och vänja oss vid nya smaker. När vi bara tänker på köttsubstitut lär vi inte hjärnan att det blir en annorlunda upplevelse. Då riskerar man att låsa sig vid exempelvis sojaprotein istället för den mångfald av råvaror som faktiskt produceras i Sverige. Men så länge du kallar det för ”köttbullar” finns det en risk att du blir besviken.
Är språket en viktig faktor här?
– Ja det tror jag. Dessutom finns det vissa inpräntade föreställningar. Många säger till exempel att ”processad mat” aldrig är bra. Men växtbaserade proteiner måste processas på ett eller annat sätt – och det behöver inte vara en nackdel. Vissa vegetabilier innehåller till exempel anti-nutrienter, som bland annat kan hämma upptaget av järn. Råvarorna måste också processas så att kroppen kan ta vara på proteinerna. Ordet ”processat” behöver få en ny klang.
Vilka är med och bidrar i PAN Sweden?
– Från den akademiska sidan ingår Örebro universitet, Chalmers, Uppsala universitet, SLU och RISE. Sen har vi med en rad olika partners från både näringsliv och offentlig sektor – livsmedelsproducenter, en hamburgerkedja, restauranger, kommuner samt en region.
Hur ser det organisatoriska upplägget ut?
– Programmet löper över fyra år och är indelat i arbetspaket – Work Packages – som har olika uppdrag men är integrerade med varandra. Alla doktorander är inblandade i flera WP:er, och ledningen är multidisciplinär. Då är det lättare att lösa problem. Fokus ligger på att utveckla och validera en verktygslåda för att kunna kategorisera, mäta och analysera proteinens struktur, hälsoeffekter, smak och textur. Syftet är att vi enklare ska kunna förutspå vilka effekter ett livsmedel har utifrån viss karaktäristik.
Vem får glädje av forskningen?
– Näringslivsparterna kommer att få bättre metoder för att utveckla sina produkter. Men även Örebro kommun får möjlighet att erbjuda resultaten till sina verksamheter som seniorrestauranger. Även Livsmedelsverket kan få ut information om hur proteinbehovet skiljer för olika grupper av människor. Vi täcker inte primärproduktionen och handeln – däremot för vi samtal med alla parter. Senare i projektet kommer vi även kunna arbeta med receptutveckling.
Hur kan den här typen av samverkan utvecklas?
– Det är inte alls omöjligt att flera aktörer kan komma att samarbeta kring pilotanläggningar där man jobbar ihop och kan se till att resultaten kommer alla till godo. Vår verktygslåda kan också erbjudas till andra aktörer på marknaden, så länge våra partners är okej med det. Vissa saker måste man göra ihop för att dela på kostnaderna. Sverige är för litet för att varje företag ska klara sig självt.
PAN SWEDEN – Växtbaserade proteiner för hälsa och välmående
Består sammanlagt av cirka 50 personer, varav ett flertal doktorander och forskare.
Tanken är att skapa intersektoriell och multidisciplinär samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.
Forskningscentret koordineras av Örebro universitet och finanserias av det svenska forskningsrådet Formas.