Vi är duktiga på materialåtervinning i Sverige, men få vet vad som händer bakom kulisserna. Det finns goda möjligheter för en cirkulär ekonomi att ta form, menar ÅSA DOMEIJ.
Åsa Domeij är för många mest känd som miljöpolitiker under 90-talet, men under åren har hon tagit sig allt djupare in i livsmedelssektorn. I dag är hon hållbarhetsansvarig på Axfood och ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi. Förpackningsfrågan är förstås central.
– Det finns ett jättejobb att göra inom dagligvaruhandeln när det gäller förpackningar eftersom många inte funkar i materialåtervinningen. Producentansvaret som kom på 90-talet satte nationella återvinningsmål, men utan krav på den faktiska materialåtervinningen. Man mäter alltså bara hur mycket som samlas in, inte hur mycket som återvinns.
Kanske sätter Åsa Domeij fingret direkt på själva såret. Man brukar säga att ett system aldrig kan bli bättre än dess design. Nu håller designen på att förändras. Delegationen propagerar för att få fler dryckesförpackningar in i pantsystemet, och förpackningsavgiften har de senaste åren sänkts på förpackningar som kan återvinnas. Det pågår
dessutom ett arbete med produktpass inom EU, så att detaljerad information om en vara – och dess förpackningsinnehåll – ska följa med genom hela kedjan.
Det görs med andra ord framsteg på området. Men hur kan dagligvaruhandeln påverka för att bidra till ökad hållbarhet inom förpackningar?
– Det enklaste är att börja ställa krav på de egna märkesvarornas förpackningar. Den stora svårigheten är att få reda på vilka kemikalier som ingår. Livsmedelsproducenterna följer det som står i lagen och köper in förpackningar från annan part som i sin tur köper in materialet. Vi menar att man borde vara skyldig att kunna uppge exakt vad förpackningen innehåller. Vi vill se ett större producentansvar för förpackningar.
Handelns gemensamma mål är att plastförpackningarna år 2030 ska vara återvinningsbara eller tillverkas av förnybart material. Men det gäller att hålla flera tankar i huvudet samtidigt.
– Ibland blir det kompromisser – ska vi fokusera på plastmängden eller graden av återvinningsbarhet? Vi får inte heller reducera matens hållbarhet och därmed öka matsvinnet. Nu hoppas vi på en kombination av kravställning och teknisk utveckling inom förpackningsbranschen. Både dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrin är väldigt engagerade i de här frågorna, och väldigt mycket kommer hända under de kommande åren, avslutar Åsa Domeij.
DELEGATIONEN FÖR CIRKULÄR EKONOMI
Rapporterar till regeringen med förslag på åtgärder inom ramen för den övergripande strategin för cirkulär ekonomi. Utöver delegationens 12 ledamöter finns en referensgrupp med 57 experter. I branschspecifika expertgrupper samlas dessutom 125 medlemmar från 84 olika företag och organisationer.
Delegationcirkularekonomi.se