75 procent av fisken i Sverige är importerad, inte sällan från ohållbara produktionsförhållanden. Men i en lada i Skåne föder GÅRDSFISK upp varmvattenlevande sötvattensfiskar med hjälp av ny teknik och en passion för hållbarhet. Intresset är enormt. Så hur ska verksamheten skalas upp?

GÅRDSFISK GRUNDADES av marinbiologen Johan Ljungquist och ingenjören Mikael Olenmark Dessalles. De insåg att man skulle kunna skapa hållbar fiskuppfödning med ett integrerat land- och vattenbruk. 2013 såg Gårdsfisk dagens ljus i en skånsk lada på det som kom att kallas Gretagården.

– Många sa att det aldrig skulle funka, minns Johan Ljungquist. Men vi började i andra ändan. Vilka fiskarter kan vi rädda världen med? Vilka är bra ur aspekter som miljö, klimat och djurskydd? Vad passar ekosystemmässigt?

Svaret på frågorna blev dels tilapia (Rödstrimma® och svart rödstrimma), världens näst mest uppfödda fisk – och populär i USA. Dels malfisken clarias, vilket är en stor delikatess i Afrika, Sydamerika och Asien, och säljs ofta i Sverige som afrikansk ålmal. Men i Sverige är det okonventionella val.

– De här arterna kan leva tätt tillsammans, vilket lämpar sig väl för uppfödning i stallar. Eftersom de är sötvattensfiskar blir det också en bra restprodukt av vattnet som kan användas på åkrarna. Dessutom kan de leva på en nästan helt vegetarisk kost, vilket vi testar redan nu.

Några fiskbassänger på den skånska landsbygden har rönt intresse från hela världen. Redan 2014 började medierna rapportera om den nya, ovanliga affärsidén, och Johan Ljungquist estimerar att man vid det här laget har haft ett tusental nyfikna lantbrukare på studiebesök. Under 2020 gick Gårdsfisk från sju till 18 anställda.

– Det är uppenbarligen inte bara vi som tycker att det här är intressant. Vi är på väg att hitta nyckeln till att producera hållbar fisk, både i Sverige och globalt, säger han.

Uppskalningsprocessen sker genom kontraktsuppfödning. Inom köttindustrin är det vanligt att ha många mindre gårdar som kontrakteras, och så kommer Gårdsfisk också jobba. Man säljer in ett system till lantbrukaren och bistår med insatsvaror. Sen hämtar Gårdsfisk fisken och slaktar, paketerar och säljer.

– Vi har tre gårdar i gång i dagsläget, och ett tiotal som är på ingång i olika faser. De licensierar vår mjukvara och har styrsystem som mäter bland annat temperatur, pH-värde och syrenivåer. Eftersom vi använder vår egen tekni utvecklar vi den också hela tiden. Det är en stor fördel.

Fiskgödslet från uppfödningen har Krav-märkts. Dels används det till granngårdens spannmålsodling, dels till en egen fruktträdgård där äpplen och jordgubbar odlas.

– Vi har krav på att våra kontrakterade lantbrukare måste kunna nyttja vatten och gödsel från uppfödningen så att man tar tillvara på restflödena. Jag tycker det är oerhört olyckligt och ett enormt resursslöseri när fiskodlingar
får skicka kväve och fosfor rakt ut i havet.

Bolaget har utvärderat flera certifieringar, men Johan Ljungquist är inte
särskilt imponerad av dem.

– Vi utvärderar ASC och Krav, men de har ganska låga trösklar egentligen eftersom de inte tar med kväve och fosfor i beräkningen. Nu har vi certifierats enligt IP Fisk och skaldjur, med tillval Klimat vilken är framtagen tillsammans med Svenskt Sigill – det är bara vi som har den i hela Sverige. Vi är lite extremister på det sättet. Vi vill driva fiskuppfösningen mot perfektion.

Johan Ljungquist menar att Gårdsfisk kan liknas vid en tech-startup, men med en långsammare process.

– Det finns tydliga likheter, men vi utvecklar en annan typ av värdekedja. Ska det här bli långsiktigt måste vi bygga en plattform som är stabil.

En viktig aspekt av detta är att utbilda lantbrukare i fiskuppfödning.

– Det har faktiskt funkat väldigt bra – det finns ingen som kan det här i Sverige, så vi har fått utbilda alla våra anställda och de lantbrukare vi jobbar med. Naturligtvis ser man skillnad om en person har haft hand om djur tidigare eller inte.

Är lantbrukarna intresserade av att jobba med fisk?

– Ja, vi får in flera förfrågningar varje vecka. Många gårdar står inför ett generationsskifte och eftersom det är lättare att hantera fisk än andra typer av djur, kan det vara en intressant möjlighet för att fortsätta jobba högre upp i åldrarna. Vi vill verkligen ta vara på den infrastruktur som finns inom det svenska lantbruket, men tyvärr tar tillståndsprocessen väldigt lång tid eftersom vattenbruket fortfarande är reglerat som miljöfarlig verksamhet. Det kan ta två år för en ny gård att komma igång med allting.

Gårdsfisk har tagit in externt kapital i tre omgångar, totalt närmare 30 miljoner kronor. Mycket pengar på pappret, men ändå småsummor när det gäller nämnda startup-sektor.

– Man kan förvånas över apputvecklare som tar in hundratals miljoner – vad gör de med pengarna egentligen? Vi ville direkt komma igång och sälja fisk, så vi har dragit in pengar från första början. När restaurangmarknaden störtdök under 2020 fick vi tidigarelägga satsningen på dagligvaruhandeln.

Johan Ljungquist framhåller att det är både bra och nödvändigt att bygga in hållbarhet i lönsamma affärsmodeller.

– Ska vi kunna rädda världen behöver vi ha med oss riskkapitalet. Vi måste tjäna pengar för att kunna skapa riktigt hållbar mat. Jag brukar säga att vi är kapitalistiska miljöaktivister.

Text: Christian von Essen
Foto: Gårdsfisk