Tebrito stod i startgroparna när mjölmasken började klassas som livsmedel. Men de ätbara produkterna är bara
en del av verksamheten. Även fiskfoder och växtnäring har god potential att kunna växa.
FÖR SJU ÅR sedan fastnade Nils Österström för en artikel som beskrev hur effektiva insekter kan vara för att omvandla protein. Som en ren proteiningrediens kunde han inte se varför acceptansen inte skulle kunna öka för att använda ett fint pulver av normalt insektsprotein i matlagning eller shakes.
Han lyckades i alla fall inte släppa tanken, för tre år senare drog han igång en kommersiell verksamhet med mjölmasken i fokus. Under 2019 har Tebrito till slut lanserat sin första produkt på den svenska marknaden – en växtnäring som baseras på mjölmaskens näringsrika spillning.
– Växtnäringen är spännande, den har stor potential som biostimulant eftersom den innehåller kitin från insekternas skal. Det ger väldigt positiv effekt på jordens mikrobiologiska sammansättning, och stimulerar växterna.
Hoppas på matmarknaden
Nils Österström tillhör den envisa skara insektsodlare som hoppfullt inväntar ett EU-beslut för att få sälja insektsprodukter till matbutiker och som djurfoder. Tebrito har nyligen flyttat från Mora till en större produktionsanläggning på 220 kvm i Orsa, och har tagit in 2,7 miljoner i kapital för sin expansion inom de tre benen: livsmedel, djurfoder och växtnäring.
Närproducerad och cirkulär
Att det blev just mjölmasken är ingen slump. Arten finns redan i den svenska naturen, och den kan odlas resurseffektivt på sidoströmmar från den lokala spannmålsindustrin, samt med kli, matsvinn eller maltrester från bryggerier.
– Smaken är fantastisk, och det finns stora fördelar med att få fram protein utan att behöva gå omvägen genom andra produktionsdjur. Proteinet är fullvärdigt med alla aminosyror som behövs. Vi kommer dels kunna sälja mjölmaskar på burk, dels rent proteinpulver som tillsats i shakes.
Den osynliga marknaden är enligt många viktig för att bygga acceptans för insekterna. I flera europeiska länder är det framförallt i energibars, mjöl och proteindrycker som insekterna spelar en betydande roll i dagsläget. Den rena ento matlagningen har en bit kvar på grund av ”äckelfaktorn”.
– Min roll är inte att övertyga någon, säger Nils Österström. Men jag tror att det är viktigt att informera om klimatnyttan med insekter som proteinkälla, att det är ett väldigt bra alternativ.
Han vidgar resonemanget:
– Efterfrågan på protein väntas öka med 60 procent fram till 2050 när vi är 10 miljarder människor på jorden, och EU är inte självförsörjande på protein. Det behövs till exempel enorma mängder för att ersätta fiskmjöl och soja som protein till djurfoder.
Odling med AI
Insektsodlingen, menar Nils Österström, är mycket resurssnål – både när det gäller markyta, vatten, energi och klimatutsläpp. En studie från RISE menar att man effektivt skulle kunna odla tusentals ton insekter i en enda anläggning med hjälp av automation och artificiell intelligens.
– AI är intressant, eftersom tekniken kan användas till kvalitetskontroll i produktionen, samt för att räkna ägg och optimera flödena. Till slut kan vi skapa ett självlärande system som gör att vi ser exakt vilka parametrar som behöver skruvas på.